Nummer 3, 2007
Efter åratal av komplicerade turer kunde FN:s säkerhetsråd den 31 juli äntligen fatta beslut om att skicka en fredsbevarande styrka till den plågade regionen Darfur i västra Sudan. Omvärlden har väntat länge på ett genombrott i förhandlingarna och det efterlängtade beslutet tände nytt hopp om ett slut på lidandet för människorna i området.
Resolutionen ger FN och Afrikanska unionen ett inledande mandat på 12 månader. Den fredsbevarande insatsen har fått namnet UNAMID (the United Nations och African Union Mission in Darfur) och det är tänkt att den ska bestå av soldater från både FN och Afrikanska unionen. Med en styrka på cirka 26 000 militärer och poliser kommer fredsoperationen att bli FN:s största.
Norge och Sverige har erbjudit sig att bistå UNAMID med ett gemensamt ingenjörsförband på 350 man. Det meddelade utrikesminister Carl Bild och hans norska kollega Jonas Gahr Store den 17 augusti.
UNAMID-styrkan beräknas vara på plats i oktober. Afrikanska unionen har haft soldater i Darfur sedan 2004 men vid årsskiftet är det tänkt att UNAMID ska ta över.
För att få alla medlemsländerna att acceptera resolutionen blev man tvungen att stryka delar av det ursprungliga förslaget. Den slutgiltiga versionen ger soldaterna rätt att använda våld för att genomdriva förra årets fredsavtal, för att skydda civila, den egna och andra hjälporganisationers personal, samt för att förhindra väpnade attacker. Däremot kommer de inte att ha rätt att avväpna miliserna, inte heller att förfölja eller arrestera misstänkta krigsförbrytare.
Även om resolution 1769 inte till fullo är vad majoriteten av världssamfundet hoppats på innebär den ändå ett stort steg i rätt riktning. Men vägen till en hållbar fred i Darfur är lång och som Rodolphe Adada, chef för fredsstyrkan, har sagt: ”Jag är säker på att insatsen blir ett av de viktigaste verktygen för att främja fred i Darfur, men det är bara en fredsinsats. Det behövs en fred för att kunna bevara den.”