Nummer 2, 2009
Finanskrisen kan inte lösas utan att utvecklingsländerna involveras i arbetet. Det skriver FN:s kriskommission i en rapport som presenterades i mars. I rapporten ges också ett flertal förslag på hur det internationella finansiella systemet ska reformeras för att förebygga liknande situationer i framtiden.
Som ett resultat av den allt mer turbulenta världsekonomin tillsatte FN i oktober förra året en expertpanel för att se över det globala finansiella systemet. Kommissionen består av 18 ekonomer, centralbanktjänstemän och andra experter. I spetsen står Joseph Stiglitz, nobelpristagare i ekonomi 2001.
Den 19 mars i år presenterade kommissionen resultatet av sin undersökning i form av en rapport.
Inledningsvis konstaterar kommissionen att den kris som utvecklades i några få industriländer nu har spridit sig till att omfatta hela den globala ekonomin. Oklara finansiella principer och frånvaron av lämpliga regleringar är två av de faktorer som bidragit till att krisen har kunnat sprida sig så snabbt.
Enligt kommissionen måste det internationella finansiella systemet reformeras i grunden för att anpassas till de förändrade villkor och förutsättningar som gäller för 2000-talet. En sådan förändring är nödvändig för att en återhämtning av världsekonomin ska vara hållbar på sikt.
Bland annat föreslås att ett flertal nya institutioner skapas inom ramen för FN.
En sådan institution är ett nytt internationellt reservvalutasystem.
- Stiglitz vill ha ett system där flera länder samlar ihop pengar som sedan kan användas av de länder som får problem. Det skulle vara bättre än dagens system med tillfälliga krispaket, säger Kenneth Hermele som arbetar med globala utvecklingsfrågor på Forum Syd.
Kommissionen förespråkar också en kontrollmyndighet som ska godkänna nya finansiella instrument innan de börjar användas.
KRITIK AV IMF
Stark kritik riktas mot framför allt Internationella valutafonden (IMF).
- Man menar att det till stor del är dålig politik som har orsakat sammanbrottet i Nord och utsattheten i Syd, och den har IMF bidragit till. Därför vill kommissionen minska IMF:s möjlighet att bestämma över andra länders politik.
Kommissionen förespråkar också en reformering av representationen inom både IMF och Världsbanken. Idag baseras den på de andelar av kapitalet som olika länder hade när organisationen bildades. Ett ökat inflytande bör ges både till de nya tillväxtländerna och till de länder som behöver låna.
Ytterligare ett förslag är en typ av skuldsaneringssystem, eventuellt i form av en ny internationell myndighet.
- Många länder kommer nu att låna pengar och kan hamna i en ny skuldkris. Frågan är då vem som ska bestämma hur mycket de ska betala av sina lån, hur mycket de ska få avskrivet och till vilka villkor. Internationella valutafonden har tidigare haft huvudrollen här, men det vill kommissionen ändra på, säger Kenneth Hermele.
Kommissionen understryker att den globala balansen inte kan återställas utan att alla länder inkluderas i förändringsprocessen. Stor vikt läggs därför vid utvecklingsländernas deltagande. Rapporten vänder sig varken till G-7, G-8 eller G-20 utan till alla medlemsstater, det så kallade ”G-192”.
Finanskrisen fortsätter att accelerera och det räcker därför inte med att stärka systemet inför framtiden. Om inget görs snabbt riskerar arbetslösheten att fortsätta stiga och cirka 200 miljoner människor, de flesta bosatta i utvecklingsländer, kan komma att sjunka ner i fattigdom.
OMEDELBARA ÅTGÄRDER
Kommissionen presenterar därför också förslag på omedelbara åtgärder. Bland annat förelås att alla länder ska avsätta en procent av sina räddningspaket för att stärka penningflödet till utvecklingsländerna.
Nästa utmaning för kommissionen blir att få omvärldens stöd för sina förslag.
- Kommissionen måste göra ett diplomatiskt arbete för att försöka få stöd för linjen att FN ska ha en central roll och inte som tidigare IMF och Världsbanken.
Första tecknet på hur det går med detta kommer vid de vårmöten som IMF och Världsbanken håller i slutet av april. Därefter väntar FN-toppmötet i New York i början av juni där kommissionens rapport kommer att diskuteras.